Såg härom dagen intervjun med arbogabarnas mor, kan verkligen inte fatta hur hon kan va så stark. Kände i hela kroppen hur hemskt det skulle vara, fast ändå inte. Kan för sitt liv inte förstå hur i hela friden man skulle kunna gå vidare efter något sådant, Mitt hjärta kommer hållas helt inom räckhåll å uppsikt tills hon är pensionär, man blir ju nojjig för mindre. Huvva tårar. sörjer med alla anhöriga å med barna självklart.
Hoppas den sate som åstakommit detta elände verkligen får vad den förtjänar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar